matildaengst

Tror 2009 har varit mitt bästa år hittils i livet. Jag har varit så lycklig och somnat tryggt varje natt. Slutet av 2009 blev väl inte riktigt som jag hade tänkt mig. Men jag blickar framåt och längtar till slutet av januari då Marcus kommer hem. Marcus var tvungen att åka till Afgahnistan och jobba i tre månader och det var jag inte precis förbered på. I början var det jätte jobbigt och det går nog inte att förklara hur det har känts, men nu börjar man blicka framåt och planera vad man ska hitta på när han kommer hem och då blir man bara glad. Ja, man förstår verkligen hur mycket han betyder för en och man har svårt att hålla tankarna ifrån honom. Nu har vi varit tillsammans i ett år och jag kan fortfarande komma ihåg den dagen, då åkte vi till Växjö och handlade julklappar. Mysigt värre!